Så här nöjd och glad var Ánte tidigare idag, då han låg på mage och lekte lite. Vi har varit lite slöa med att ha han på mage, eftersom han för det mesta bara blir sur då man lägger honom och ligga så. Men vår hälsosyster sa att vi måste ha honom mer på mage, så att han tränar sina ryggmuskler, så vi försöker nu.
Just nu busar Ánte med sin pappa. Att busa är nog bland det roligaste som finns, enligt honom :)
Vi får besök lite senare, då Ántes kompis Jovnna med familj kommer och hälsa på oss. Fastän Ánte känns som en stor pojke redan, så blir han som en liten beibi vid sidan av sin kompis, som är två månader äldre. Så vi har lite beibi kvar i honom :)
Idag på morgonen hälsade Ánte på Figo-hunden. Figo har accepterat Ánte för flera månader sedan, men han är ju så klumpig och snar i svängarna ( Figo alltså) att man inte kan ha dem tillsammans. Men då Ánte sitter i famnen kan han hälsa på Figo.
Idag är det ordentligt kallt här uppe hos oss ( ca - 30 grader), så planerna för en vagnpromenad ändrades och vi åkte och hälsade på lite släktingar istället. Ánte är ett charmtroll, som charmar de flesta han träffar. Han har en lustig vana: När han blir glad eller ivrig trycker han knytnäven eller tummen i munnen och börjar suga frenetiskt :)
Vi ska ha en lugn kväll (fast det har vi alltid) och hoppas på lite mildare väder i morgon, så att vi kommer oss lite ut. Ánte är ofta gladare då han fått vara ute lite på dagen. Frisk luft gör ju under för både vuxna och barn.
Dags för lite mat. Ánte äter jättefint- gapar stort och spiller nästan ingenting :)
Idag har Ánte haft en spännande start på dagen. På morgonen då vi ordnade med morgontvätt och påklädning, låg han en stund på badrumsgolvet och plötsligt vände han sig på mage! Han blev lite överraskad av detta och jag själv blev alldeles till mig och berömde honom och hurrade som värsta hejarklacken :) Det är stort när det händes nya saker i utvecklingen.
Sedan fick Ánte följa med sin pappa till jobbet medan jag skulle till läkaren. En timme fick han vara med pappa på jobbet. Han hade varit med på lektionen och suttit tyst och snällt i pappas famn medan pappa undervisade sina elever :)
Nu är vi hemma och ska lägga oss en stund.
Vi fick låna en gåstol av min arbetskamrat, som har en son som snart fyller ett år.
Gåstolar och hoppgungor är ju absoluta "nej, nej" på fysioterapeuternas listor över förbjudna hjälpmedel, efersom barnet inte är tvunget att öva sin balans i dem. Jag vågar ändå medge att jag tillhör de mammor, som använder mig av leksaker och hjälpmedel, som underlättar vardagen, även om de inte alltid rekommenderas. Vi sysslar om och leker så mycket med Ánte, att jag inte kan tro att det skadar honom om han är 15 minuter per dag i gåstolen eller sitter i babysittern medan vi äter.
Här är en lite förundrad pojke:
Måste ännu skriva och berätta att jag idag såg solen för första gången efter mörkertiden! Det är en stor händelse, då solen visar sig efter nästan 2 månader av skymning och mörker. Jag såg ju i och för sig solen, då vi var i södra Finland vid årskiftet, men det känns speciellt då den hittar ända fram hit till oss i norr :)
Nu när Ánte är 4½ månader gammal börjar vardagarna ha mera struktur och jag (mamma) lite mera tid, för att göra egna saker. Eftersom en stor del av vår släkt bor långt ifrån oss och inte har möjlighet att följa med Ántes utveckling på nära håll, började jag fundera på att starta en blogg, där jag berättar lite om vad som sker i vårt, och specifikt i Ántes, liv och visar lite bilder.
Så här startar nu Ántes egen blogg.
Just nu ligger han på soffan och sover. Han har nu i några veckor börjat sova bättre på dagarna och jag är inte längre tvungen att ligga brevid honom hela tiden, för att han ska kunna sova.
Det har varit en fartfylld förmiddag idag. Vi hade väckning vid 7-tiden och efter att alla morgonsysslor ( tvätt och matning av både mamma och son) var undanstökade tog vi oss en liten tupplur och efter den åkte vi iväg på babyträff.
Det var första gången vi deltog efter julpausen och de andra mammorna var överraskade över att Ánte blivit så stor. Och han har ju blivit stor! Vi var till rådgivningen igår och då vägde han 7,7 kg och mätte 66 cm. Ingen lättviktare alltså :)
Det var trevligt för oss båda med lite babyträff. Vi sjunger och dansar en del under dem och det är roligt att se hur ivrig Ánte blir av all musik. Men han blev också väldigt trött efter en timme av sång och stoj. Vi (jag) hann dricka lite kaffe och byta några ord med de andra mammorna, men sedan var vi tvungna att åka hem, eftersom Ánte blev surare och surare hela tiden och inte ville sova i bilstolen medan vi var på träff.
Så nu snusar han alltså på soffan här hemma och jag har lite tid för mig själv innan det är full rulle igen :) Jag märker att jag ännu är ovan med denna nya frihet jag har då Ánte sover, så jag blir lite orolig när han sovit 1½ timme utan att säga ett knyst. Jag var nyss en sväng och lyssnade till hans andning för att försäkra mig om att allt är ok... Jag är knappast den enda mamman i världen, som reagerar på detta sätt. Det gäller bara att inte väcka ungen, då man går och smyglyssnar ;)
Även om Ánte växer med rasande fart och det känns lite vemodigt att han inte är ett litet spädbarn längre, är det också väldigt skönt att han blivit större och vårt liv fått mer struktur och rutin. Jag konstaterade igår med en vän, som har en pojke som är 2 månader äldre än Ánte, att jag inte är avundsjuk på dem som just nu går igen fasen, då man kommit hem från bb och allt är nytt och skrämmande och det bara råder ett kaos i livet. Det var i alla fall så det kändes för Ántes pappa och mig i början och det är ju bara naturligt, inget att skämmas för. Men nu är det roligt och mysigt på riktigt :)
