Jag har blivit lite lat med att lägga in bilder. Det beror på att vår dator är så fruktansvärt långsam att det är ett stort projekt att ladda upp några bilder. Ja, och så har jag inte så mycket tid nu för tiden med jobb och en liten pojke som kräver uppmärksamhet.. Men en gång i veckan ska jag väl klara av att lägga in något nytt här. Den här bloggen är viktig för mig, då jag skriver in saker som hänt i Ántes utveckling. Sådant som man så fort glömmer bort.

 En dag klädde Ánte på sig min reflexväst. Han tyckte han var väldigt stilig i den.

 Av någon underlig anledning är Ánte väldigt förtjust i hundben... Han brukar få ge ett ben åt Figo varje kväll, men på senare tider har han börjat gnava på dem själv. Har svårt att förstå vad som är så gott i dem...

 Nam, nam, eller som Ánte brukar säga när något är gott " Mam"

 Ánte fick åka karusell i Rovaniemi i helgen.

Täätte

  

Ántes gamla mommo har blivit datasnille på äldre dar och till hennes ära lägger jag inte lite mer bilder på prinsen.

 Ánte har det bra och han trivs bra i dagis. Han har nu blivit så trygg med att gå till dagis att han överger mig efter att jag fått ytterkläderna av honom. Jag hinner säga hejdå och ge en kram till honom, så är han redan på väg till de andra barnen. Det känns oerhört lättande att kunna lämna honom i dagis, utan att han gråter och är ledsen. På eftermiddagen är det härligt att åka och hämta honom, då han kommer tultande emot på gården <3

Här äter Ánte yoghurt, men om han själv fick välja skulle han bara äta kött, korv och skinka. Han petar vanligtvis bort all potatis och alla grönsaker från tallriken och äter bara upp köttet..

Dags för några nya bilder igen.

Livet hemma hos oss har varit lugnt den senaste tiden. Mörkertiden har varit tung i år för mig, men idag tar den officiellt slut.

Ánte mår fint. Han kan nu nästan säga sitt eget namn. "Täätte" kallar han sig själv. Han säger inte längre "ta-ta" då han tackar för något. Däremot säger han giitu ( tack på samiska). Han använder det då han tackar för något och då han är färdig med något.

Gott nytt år!

 Nyårsaftonen var lugn för vår del. På dagen åkte Ánte snöskoter med sin pappa och på kvällen sköt vi några raketer för Ántes skull.

 Jag blir dagligen förvånad över hur mycket han lär sig. Han förstår massor redan. På kvällen då jag frågar honom: "Ska Ánte gå och tota?" springer han iväg till sovrummet och försöker klättra upp i sängen. När jag frågar honom: "Ska Ánte gå och duscha?" springa han iväg till badrummet. Han brukar äta en frukttallrik på kvällen och den får han äta i vardagsrummet. När han ätit upp allt går han iväg med tallriken till köket och säger "ta-ta" ( tack tack).

 Han kan härma djurläten jättebra. Hittils har han lärt sig hund, katt, häst, gris och får. Han är också otroligt intresserad av alla motorfordon- Han älskar traktorer, snöskotrar och bilar. Han härmar deras ljud med morranden.

 Han bästa vän är småkusinen Elle som bor granne med oss. Fastän de har sex års åldersskillnad umgås de nästan varje dag. När Elle inte är hos oss brukar Ánte gå omkring hemma och ropa "Eije, Eije".

 Det har varit ett fint år. Ibland har det varit tungt, då Ánte varit massor sjuk, men i slutändan har vi klarat oss fint.

Gott nytt år till er alla och trevlig resa till mommo och mofa.